Många kaninägare vet bara allt för väl hur sjukdomen kaningulsot kan drabba ens djur. Vi på SVA är väldigt glada och stolta över att vi fått ta emot en donation från Örebro Läns Kaninhoppare. Klubben har samlat ihop och skänkt oss mer än 13 300 kronor för att vi ska ta reda på mer om kaningulsot. Tack till alla er som gjort det möjligt! Kaningulsot orsakas av någon av dessa två varianter av ett mycket smittsamt virus, RHDV och RHDV2. Sjukdomen ses i södra Sverige upp till Gävleborgs län, oftast på sommarhalvåret. Sjukdomsförloppet är snabbt. Kaninerna drabbas av allvarliga leverskador, och många dör. Läs mer om sjukdomen på vår webb bit.ly/24ObJ55

Sedan årsskiftet har SVA påvisat att drygt tusen katter smittats av salmonella. Det är fler än dubbelt så många som under hela toppåret 2016. Liksom tidigare tror våra experter att det är sjuka fåglar som ligger bakom det stora antalet smittade katter. Katterna har nämligen samma typ av salmonella som de småfåglar bär på. Det bästa sättet att hindra katter från att smittas av salmonella är att hålla dem borta från fågelbord där småfåglar matas. Där kan smittan spridas via fåglarnas avföring. Verkar din katt hängig, eller visar andra tecken på att inte må bra? Kontakta din lokala veterinär. Kom ihåg att berätta om katten fångar småfåglar. Ett positivt tecken är att antalet katter som sjuknar in nu ändå verkar avta. – Kulmen ser ut att vara nådd för denna smittsäsong, säger Elina Lahti, epidemiolog vid SVA. Läs mer om salmonella på katt: bit.ly/2ddnYUX Tabellen nedan visar veckovis antalet inkomna prover och antalet påvisade fall av salmonella 2018.

Sverige fortsätter ha ett bra läge när det gäller sjukdomar bland djur. Det gäller både tama och vilda djur. Inga stora sjukdomsutbrott pågår som behöver bekämpas. Det är viktigt att fortsätta behålla det goda läget. Vi på SVA följer och analyserar hela tiden det som händer, dygnet runt. Att övervaka sjukdomsläget är en viktig hörnpelare i vårt uppdrag. Varje år samlar vi och berättar om vad vi gjort i vår årsredovisning. Nu är 2017 års upplaga klar. Läs den på vår webb: bit.ly/1LJONt3

Vi finns nu även på Instagram! Vår verksamhet gör sig ofta väldigt bra på bild. Om du vill se mer bakom kulisserna av vårt arbete för friska djur och trygga människor så tycker vi att det är en bra idé att följa oss även där. https://www.instagram.com/sva/

Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier. Dessa kan sedan spridas till människor, exempelvis via livsmedel. Detta är en av orsakerna till att man övervakar förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos djur och på kött inom EU. I går kom en ny rapport från den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, och den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, som visar läget under 2016. Bland annat så framgår att bakterier med resistens mot antibiotika i form av ESBL-CARBA har isolerats i två länder i Europa. – Det är en typ av resistens där vi knappt har någon antibiotika att sätta in om den skulle smitta vidare till människor, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA. – I Sverige har vi länge arbetat för att motverka resistens och överlag är läget bland djur fördelaktigt här, vilket också rapporten visar.

En sjuk och skadad havsörn som man försökte rädda på safariparken Eriksberg i Blekinge överlevde inte. När den analyserades på SVA visade det sig att fågeln bar på fågelinfluensavirus av typen H5N6. Just detta virus har rapporterats från några länder i Europa under vintern, men har aldrig tidigare påvisats i Sverige. Virus av typen H5N6 har i Europa inte visat sig utgöra någon risk för människor. Under 2016 och 2017 förekom ett fågelinfluensavirus med beteckningen H5N8. Det drabbade både vilda och tama fåglar i Sverige, och spreds i stora delar av Europa. Det viruset är nära släkt med H5N6. – H5N6 har inte rapporterats i samma omfattning, och inte heller förknippats med samma dödlighet hos fåglar som H5N8, säger Karl Ståhl som är biträdande statsepizootolog på SVA. Med detta sagt bör djurägare med fjäderfä ändå vara försiktiga och skydda sina fåglar. Det är viktigt att ha goda skötselrutiner och försöka förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar. Djurägare ska vara uppmärksamma och ta kontakt med veterinär om fjäderfän visar ökad dödlighet, förändringar i att äta och dricka, om äggproduktionen sjunker, eller om fåglarna verkar vara hängiga. Skyddsnivå 1 gäller i Sverige vilket innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus. Läs mer: bit.ly/havsorn Foto: Jens Mattsson/SVA

Hjälp oss övervaka sjukdomar bland landets vilda djur! Om du hittar sjuka eller döda vilda djur i naturen kan du rapportera in ditt fynd till oss från mobilen på https://rapporteravilt.sva.se Du kan enkelt lägga med ett foto om du vill. Aktuellt just nu är avmagrade älgar, hjortar eller rådjur. Vi är särskilt intresserade av att övervaka sjukdomen CWD, avmagringssjuka hos hjortdjur. Lämna gärna dina kontaktuppgifter. Då kan vi återkomma till dig om våra viltveterinärer bedömer att fallet är särskilt intressant att undersöka vidare. Tack för att ditt bidrag till att kartlägga viltsjukdomar i landet!

Stoppa smittans väg till stallet! Ingen vill få in smittor som gör hästarna i stallet sjuka. Men kan du förebygga det? Ja! Du kan hindra nya smittor från att komma. Skulle det ändå bli ett utbrott av sjukdom, kan du korta ned tiden för isolering. HästSverige har sju tips för rätt rutiner: www.hastsverige.se/smittskyddsrutiner.html

Vi vill veta mer om kattens lungmask. Kan du hjälpa oss? Vi söker utekatter i Skåne, Halland, Blekinge till en studie. Vi har nyligen kommit i kontakt med flera kliniska fall av lungmask hos katter i Skåne. Flera av de aktuella katterna har kraftiga symtom, något som vi inte kan förklara. En katt som har lungmask kan visa symtom i form av hosta, andningssvårigheter och trötthet. Den kan också ha rinnande ögon. Många katter med lungmask visar dock inga tecken på sjukdom. Vilka katter får delta? • Katter som är minst tre månader gamla • Katter med tillgång till utevistelse • Katter som inte avmaskats på minst tre månader • En eller två katter får provtas per hushåll Vill du vara med? Skicka in avföringsprov tillsammans med en remiss som beskriver hur du gör: bit.ly/2oiP3iA . Vi betalar portot. Tack på förhand för att du vill bidra till ökad kunskap! Tipsa gärna dina vänner med utekatter i Skåne, Halland, Blekinge. Läs mer om kattens lungmask på vår webbplats: bit.ly/2AAZjEv Foto: Doanme/Pixabay Tack också till Hemlösa katter Helsingborg/Skåne www.facebook.com/Heml%C3%B6sa-katter-Helsingborg-Sk%C3%A5ne-664519956931346/ och Djurens Vänner Malmö www.facebook.com/djurensvannermalmo/

Antalet salmonellapositiva prover från katter fortsätter öka. Till och med idag har vi påvisat 512 positiva prover, av totalt 644 inskickade. Katterna kan få smittan när de jagar småfåglar som samlas till exempel vid fågelbord. Där kan finnas fåglar som utsöndrar bakterier med avföringen, och smittar andra fåglar. Sjuka och nedsatta fåglar blir lätta byten för rovdjur. Verkar din katt sjuk? Kontakta din lokala veterinär. Vi får också in allt fler småfåglar som varit sjuka av salmonella. Vi har fått in döda småfåglar, domherrar och gråsiskor, från Västmanland, Stockholm, Uppsala, Blekinge, Östergötland och Dalarna. Berätta gärna för oss om du hittar döda vilda småfåglar i naturen! Använd sajten rapporteravilt.sva.se. Då kan vi avgöra om vi vill få in dem för undersökning på våra laboratorier. Även människor kan smittas av salmonella. Minska risken genom att tvätta händerna noga när du hanterar döda sjuka fåglar, städar fågelbord eller tömmer kattlådan där hemma. Följ utvecklingen av utbrottet på vår webbplats: bit.ly/2rS7Pij

Full fart framåt! På SVA står det sällan still. Varje dag arbetar vi för att hitta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Det ställer krav på engagerade och kompetenta medarbetare. Just nu söker vi efter nya kollegor inom ett flertal områden som antibiotika, patologi, epidemiologi och sjukdomskontroll. Är du redo för en ny utmaning? Du hittar våra lediga tjänster på bit.ly/2CbsSjT

Bättre grishälsa är målet för två aktuella forskningsprojekt vid SVA. Vad är det som påverkar hur fattiga människor i Uganda skyddar sina grisar mot sjukdomar. Kunskap om till exempel sjukdomar som afrikansk svinpest, inklusive hur de sprids och kan förebyggas, är ganska känd även bland dem som har mindre grisproduktion. Men det har visat sig att fattigdom, sociala mönster och tillgång på veterinärt stöd påverkar valet av åtgärder vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. – Djursjukdomar hindrar familjerna från att lämna sin fattigdom då hushållens positiva ekonomiska utveckling mycket snabbt kan vändas, säger biträdande statsepizootolog Karl Ståhl, SVA, som leder projektet. Syftet med projektet är att stärka befolkningens egen förmåga att kontrollera allvarliga djursjukdomar som hotar säkra livsmedel i låginkomstländer. Det pågår 2018 - 2021 och finansieras av Vetenskapsrådet med 6,8 miljoner kronor. Det andra projektet leds av forskare Fernanda Dorea vid SVA. Det handlar om att snabbare få larm om eventuella störningar i grisföretag. – Genom att använda data som redan samlas in regelbundet, som reproduktion och viktökning, kan vårt system ge djurägarna bättre underlag för att kunna ta beslut om åtgärder som påverkar produktionen, säger Fernanda. Samtidigt kan vi mycket tidigare upptäcka oväntade trender som kan vara ett tecken på sjukdom. Tidig upptäckt hjälper oss att förebygga utbrott, eller åtminstone begränsa konsekvenserna. Det är Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) som finansierar projektet med 2,9 miljoner kronor. bit.ly/2B759Ne