Det är vattnets dag. I skogen och åkerdikena skvalas och porlas det av hjärtans lust; Åsflybäcken har fått frispel och gjort sig ett eget delta vid Björkbrita och kastar sig morrande genom vägtrumman för breda ut sig i Ol-lars hagen. Vallbyån stiger och stiger och ser inte ut att ge sig för nånting. Vattnets dag är det som sagt. Och vi får bara titta på.

När vårfloden dånar som värst passar Paul på att fylla år och honom flaggar vi för. Paul är en promenör av klass som med sin Madde sätter färg på byn. Grattis på födelsedagen Paul!

Om morgonen denna 19 april och mitt i värsta vårfloden hade vi finbesök i Hammardammen när en utter lät sig ses. Två minnesvärda ögonblick där mobilkameran kom ohjälpligt till korta. Att vår fauna ändå kan återhämta sig något är en tröst i en värld som tycks allt mer skruvad för var dag som går.

Det finns trovärdiga uppgifter om ett inbrottsförsök i en fastighet efter Brobyvägen mellan Hosjön och Bro natten till idag. En röd mellanstor bil med extraljus sätts i samband med händelsen. Om försöket är polisanmält känner vi inte till. I vilket fall kan det vara på sin plats att låsa om sina tillhörigheter och i övrigt se upp lite extra.

........och så låter vägförmannen hälsa att det försiktig körning - 30 km eller så - som gäller annars slår hålen upp igen ...... Skärpning alltså!!!!

Just nu börjas det!

Bro-Hosjöns vägsamfällighet meddelar att man i kommande vecka sätter in nödåtgärder för de vägavsnitt som farit mest illa av snösmältning och höstens erbarmligt usla förutsättningar. Vägsamfällighetens ordinarie entreprenör kommer att vara utförare.

Nu reser sig fiberskyltarna som vårblommor i snödrivorna vartefter som beställningarna strömmar in till Sandnet.

Den här stilla och kalla morgonen hissar vi byns flagga för Anna-Karin som fyller år idag. I en tid där begrepp som sanning, ärlighet och värderingar svajar betänkligt kan vi trösta oss med att det ändå finns människor som vi kan lita på. Så idag hurrar vi för Anna-Karin som vi kan lita på!!

Jag talade med Olle Ivarsson, Ol-Jöns Olle i Bro, på telefon en novemberdag 2008 och frågade lite om Leo som bodde några år i Nygårds Hagen och den lilla stuga som Nygårds numera har rustat så fint. Leo Eriksson var bror till Elin som var piga vid Ol-Jöns och med Gustav Eriksson, auktionisten, och med Olle Anderssons hustru i Hyttmyra och kanske någon mer i Hammarby, säger Olle. Leo var en kraftkarl som med bara fingrarna vred en sextums spik till en korkskruv och kunde räta ut en hästsko med handkraft. ”Jag såg det inte själv”, säger Olle, ”och det måste varit före innan han for till Amerika för där vart han sjuk och kom hem som ett vrak”. Leo bodde bl a i Erk-Ers fäboden ”i den där stugan som står på en hög grund” och i Jan-Svens fäboden och i samband med det sista finns ett par historier som Olle berättar; var exakt i tiden är svårare att fastställa men året när Skogsägarföreningen köpte den första – eller en av de första – rotposten bör ha sammanfallit ungefär när Olle slutat skolan. Om Olle är född 1927 bör denna rotpostaffär ha inträffat 1941; Olle och Leo högg och fällde tillsammans med stocksåg och kapade och kvistade var för sig. Molander körde. Avverkningen låg på Ol-Jöns fäbodskiftet, på ”Heden”, det vill säga norr om Plåtbron över Åsbäcken och än i dag står det en hult kvar av det beståndet. Dom tog ut och högg 24-meters stolpar som från avlägget och till hamnen i Gävle fraktades med någon sorts bärgningsbil; genom Gävle fick man montera ner vägskyltar och annat hindrande genom stan. Det var så djup snö att man fällde ut tallar som man sedan fällde tvärs över och Leo var så noga med fällriktningen och använde fällkilar och slägga för att rikta rätt. Till denna avverkning kom en dag disponenten Frisk från skogsägarföreningen för att inspektera och på skogsmannamaner iförd en grön lodenrock vilket kom Leo att se rött. ”Sån´t där hatade han”, säger Olle. När nu Frisk hoppade runt på de fällda tallarna var det slut med försiktigheten och när tallen gick i riktning mot den inspekterande Frisk släppte Leo stocksågen och vrålade ”Timber” med en röst så ”det hördes säkert ner till Brobyvägen. Jag kan se än”, säger Olle ”hur Frisk sprang undan med rocken flaxande och försvann i ett snömoln och hur Leo slog ut med armarna och de där stora händerna och skrek ”Jävlar, Man” allt vad han orkade.” Leo var naturligtvis ogift. En vinter när Leo bodde i Jan-Svens fäboden – som ligger vägg i vägg med Ol-Jöns – blev han sjuk och allvarligt sjuk; Olle, som berättat, är övertygad om att det var lunginflammation. Uppenbarligen var det så illa att han vare sig orkade elda än mindre bära in och värma vatten vilket Olle skötte morgon och kväll medan febern härjade som värst. Man behöver inte ha alltför mycket fantasi för att förstå hur det skulle vara att ligga maktlös i en oeldad fäbodstuga i den bistraste vinterkölden. Hur det var gick han igenom och kom sig så pass att han kunde fortsätta skogsjobbet. Själv har jag bara ett mycket dimmigt minne av Leo: en stor och högröstad gubbe som köpte mjölk hemma i Hosjön då och då och som när dialogen fördes med min farfar BA Wiklund, vilken var minst lika högljudd, säkert hördes över hela byn. Minnesbilden präglas av en man som – i alla fall av oss barn – ansågs som lite farlig och av de vuxna som en smula sär till sinnet. Mats Wiklund

Om nån funderar på den älg som fraktades efter Brobyvägen i går eftermiddag så är det så här: en död älgko hittades för en vecka sedan och ligger nu som mat åt diverse köttätare på Fagermur. Dödsorsaken bedöms som sjukdom och utan inblandning av rovdjur. Björnen som enligt folktron går ur idet på Tiburtius kan ha ett visst intresse för en så lättfångad matbit vilket man kan tänka på ifall man tar en promenad till Fagermur.

Vintern lyckades tillfälligtvis täppa till näbben på koltrasten som försökte hävda sig från sin egen grantopp i Glasens hagen men med Helgas krokus vid stenfoten gick han bet. Det finns hopp! Glad påsk.

Idag har vi som alla andra firat Midsommar, vi har klätt stången och dansant loss i gräset utan strumpor och skor. De om något är en riktigt skön sommar dag ☀🇸🇪🌻

Autumn in countryside #hosjön #storvik #sweden #sandviken #landet #countryside

Glad Midsommar ☀️🌷

glad midsommar! 🌸🌸

Robert har fullt fokus på stångresningen, Erik kollar i bakgrunden.

Glad midsommar från mig, @erikskold och bulan.