Igår släppte Henrik Berggren en ny video till singeln "You Wore The Crown; I Played The Clown." Vi vill starta vår lördagsmorgon med lite läsning med hans historia kring det! Mer info: konsertkongress.se/musik/henrik-berggren

Nu är mässan Vin i Linköping igång! Vi tog oss en liten snabbtur bland alla utställare som finns på plats här och väntar på er. Varmt välkomna! 🥂

Martin Stenmarck har som artist stått på de största scenerna genom åren. När han nu tar klivet in på teaterscenen är det tillsammans med komikern Kristoffer Appelquist som regisserat och skrivit manus ihop med Martin och vi bjuds på en kväll med mycket musik varvat med smärtan, längtan samt glädjen i att vara uppväxt i en osedvanligt stor familj. Syskonkärlek – räkna med bråk Hej. Jag heter Martin. Jag är Randis lillebror men Davids storebror. Och så är jag storebror till Emelie, Axel, Mio. Och Elin, Johannes och Linn och Benjamin, Olle och Josef. Vår mamma hette Linda. Martin Stenmarck</i> har som artist stått på de största scenerna genom åren. När han nu tar klivet in på teaterscenen är det tillsammans med komikern Kristoffer Appelquist som regisserat och skrivit manus ihop med Martin och vi bjuds på en kväll med mycket musik varvat med smärtan, längtan samt glädjen i att vara uppväxt i en osedvanligt stor familj. Artisten Martin Stenmarck har fått frågor om sin stora familj under hela sin karriär och har alltid ansträngt sig för att hitta på roliga svar på hur de är att leva med elva syskon. Men med en mamma som var en riktig hjältinna men också slav under sina impulser berättar Martin öppenhjärtigt om hur det är att växa upp som ”Familjen Annorlunda” med ständigt nya adresser, ständigt nya pappor och ständigt nya små syskonbarn. Det här är berättelsen om hur det är att åka släde efter en skenande häst.. Arrangör: www.lifeline.se Längd: 80 minuter ej paus

Glöm inte att ratta in Morgonpasset i P3 nu kl. 08:00 för att lyssna på Henrik Berggren som är på besök. Den 15 december kommer han nämligen hit till oss i Linköping! 🎩 Ska du gå på konserten? Visa gärna ditt engagemang i evenemanget: Henrik Berggren | Linköping Konsert & Kongress Mer info: http://konsertkongress.se/musik/henrik-berggren

Vi kan gladeligen meddela att The Hanged Man kommer till Linköping Konsert & Kongress som support till Johnossi! Bakom artistnamnet döljer sig Rebecka Rolfart, tidigare gitarrist i Those Dancing Dats och basist i Vulkano. In och lyssna på senaste albumsläppet ”Of Blood Is Full” och peppa inför konserten 2 november! Visa ditt engagemang i evenemanget ➡️ Johnossi | Linköping Konsert & Kongress Lyssna nu: https://open.spotify.com/album/0w5GHFi58IA0JI3PKxlwvm Mer info: konsertkongress.se/johnossi

Hallå, hallå Claes! Idag knackar vi på hos dig och får följa din dag som produktionsansvarig på #gladalkk. ➡️@linkoping_konsertkongress

Firandet av #lkk30år fortsätter och vi landar i år 2000. Minns du barnprogrammet Ika i rutan? Självklart var Ika och hennes sidekick Åke på besök hos oss och bjöd på show. Snacka om nostalgi!

Staffan Scheja möter Liso. Solist: Staffan Scheja. Piano: Elfrida Andrée konsertuvertyr (1865). Nielsen symfoni nr 1 Grieg pianokonsert a-moll. Elfrida Andrée föddes i Visby och tog organistexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1857. 1865 blev hon vår första kvinnliga telegrafist, och öppnade därmed en yrkeskarriär som åtskilliga kvinnor kom att nappa på. Dessutom blev hon efter en lagändring vår första kvinnliga domkyrkoorganist 1867. Hon anställdes i Göteborg, och kom att stanna där till sin död. Hennes musikaliska insatser i denna stad är överväldigande. Hon verkade nämligen även som dirigent och ledde från 1897 inte mindre än 800 folkkonserter. Konsertuvertyren i D-dur fullbordads i Göteborg i mars 1873. Mot slutet av 1890 skrev Carl Nielsen att han lyckats med en bra start på sin första symfoni och under de kommande åren skulle han arbeta flitigt på den. Han var mån om att ge den en personlig karaktär, och det är förvisso originellt att starta en g-mollsymfoni med ett kraftfullt ackord i C-dur. Det är också C-dur som går segrande ur striden eftersom hela symfonin slutar med jublande C-durfanfarer. Men den hade tärt på krafterna och resulterat i överansträngning och hjärtbesvär. Uruppförandet ägde rum 1894. Det Kongelige Kapel spelade under ledning av norrmannen Johan Svendsen, och orkesterns andreviolinist, Carl Nielsen själv, lär blygt ha rest sig tre gånger för att tacka för bifallet. Efter uruppförandet kunde man i Dannebrogen läsa att ”Carl Nielsen kan efter detta arbete räknas som en av våra säkraste musikerbegåvningar. Han har en lycklig förmåga att gå rakt på sak, att finna korta, pregnanta motiv”. I april 1869 befann sig den store ryske tonsättaren och pianisten Anton Rubinstein i Köpenhamn. Som vanligt fraktade han sin egen flygel med sig, och eftersom han förstod att konserten denna kväll skulle bli historisk, ställde han flygeln till förfogande när den norske pianisten Edmund Neupert skulle uruppföra Edvard Griegs pianokonsert. Efter konserten skrev Neupert till Grieg, som själv inte kunnat närvara: ”I lördags ljöd Er gudomliga konsert i Casinos stora sal. Jag firade i sanning storartade triumfer. Redan efter kadensen i första delen bröt det ut en veritabel publikstorm. De tre fruktade kritikerna Gade, Rubinstein och Hartmann satt uppe i logen och applåderade av alla krafter. Jag kan hälsa från Rubinstein och tala om att han verkligen är förbluffad över att få höra en sådan genial komposition…” När konserten några månader senare spelades för första gången i Kristiania (Oslo) var tonsättaren åter förhindrad att närvara. Men med tiden skulle han både få höra den och komma att framföra den själv åtskilliga gånger, både som pianist och som dirigent. Mer info: http://konsertkongress.se/musik/staffan-scheja-m%C3%B6ter-liso-link%C3%B6pings-symfoniorkester

Sommaren 2018 är det tvåhundra år sedan Bernhard H Crusell kom till Linköping! År 1818 utnämndes han till musikdirektör vid första och andra livgrenadjärregementet i Linköping. I hela tjugo år stannade han i Linköping och hans anda finns fortfarande kvar hos oss! Då ställer vi till med ett kalas som tar oss tillbaka till den tiden. Stig Jacobsson får bli vår ciceron och ledsagare när vi följer Bernhard Crusell och hans tid i Linköping! Som arrangör, tonsättare och klarinettist är den evige musikdirektören fortfarande en stor källa till inspiration hos oss på Östgötamusiken och i Crusellkvintetten! Mer info: http://konsertkongress.se/musik/konstpaus-crusellkvintetten-ett-crusellkalas

Välkommen till nyårskonsert med Linköpings symfoniorkester tillsammans med solisterna Kristina Hammarström och Ann-Christine Larsson. Till en nyårskonsert brukar man samla ihop en bukett av de vackraste och mest attraktiva musikaliska blomster som står till buds. Så naturligtvis även i år. Programmet är emellertid i skrivande stund inte helt spikat, men vi kan garantera att det blir några stycken av Johann Strauss, som blivit så synonym med nyårskonserter, inte minst genom TV-utsändningarna från Wien. Men det är också viktigt att veta att musik med lättsam och melodiös karaktär komponerats av många tonsättare från många olika tider och länder. Vi kommer att bjuda på ett axplock av det mesta och bästa. Till vår hjälp har vi ett par ytterst skönsjungande och välkända primadonnor, Kristina Hammarström och Ann-Christine Larsson, som kommer att sjunga älskade arior ur några välkända operor och operetter, och dessutom uppträda tillsammans i några duetter ur Madame Butterfly och Lakmé. Som vanligt är stämningen hög och sprudlande. Solister: Kristina Hammarström mezzo, Ann-Christine Larsson sopran, Duetter ur Madame Butterfly, Lakme ,m.m, vals Musik av: Rossini, Tjajkovskij, Bizet, av Straussfamiljen, Lehar, Puccini, Delibes. Sjostakowitj ur Svansjön. Linköpings Balettförening. Mer info: http://konsertkongress.se/musik/ny%C3%A5rskonsert-link%C3%B6pings-symfoniorkester

Vad hände med biskopens stad? Femhundra år har gått sedan Martin Luther spikade upp de nittiofem teserna på dörren till slottskyrkan i Wittenberg. Vad har det betytt för oss här i Linköping? Hur hade det sett ut om han inte gjort det? Markus Lindberg, Vadstenas klostermuseums chef, berättar på sitt trollbindande och underhållande sätt och skapar tillsammans med Östgöta Brasskvintetts musik en minnesvärd konsert ni inte får missa! Mer info: http://konsertkongress.se/musik/konstpaus-%C3%B6stg%C3%B6ta-brasskvintett-luther-och-link%C3%B6ping

Brahms Requiem. Solister: Thomas Storm baryton, Ann-Christine Larsson sopran, Akademiska kören, Domkyrkans Kammarkör. Körinstudering: Marie–Louise Beckman. Ett requiem är normalt en kyrkomusikalisk tonsättning av den traditionella katolska dödsmässans text på latin. Men när Johannes Brahms bröt mot dessa konventioner kom inspirationen kom från många håll. Han visste att hans mentor Robert Schumann hade en anteckningsbok där han skrivit ner vilka projekt han planerade för framtiden. Bland annat en tysk dödsmässa, baserad på översättningar av den latinska texten,. Schumanns tragiska bortgång 1856 blev ett hårt slag för Brahms, och kanske var det då han bestämde sig för att i någon mån göra Schumanns idé till sin egen. Brahms bar tankarna inom sig en tid och började skriva sin dödsmässa 1860. De två första satserna fullbordades året därpå. Den nästan sarabandliknande sorgmarschen i andra satsens huvuddel härstammar emellertid från en icke bevarad sonat i d-moll för två pianon som han arbetade med redan 1854. Kanske hade Brahms tänkt nöja sig med dessa båda satser, men när hans mor vid 76 års ålder avled den 2 februari 1865, kände han behov av att lägga till ytterligare musik. Den första december 1867 uruppfördes de första två satserna i Wien, men den i huvudsak katolska publiken ställde sig helt oförstående. På långfredagen (10 april) 1868 framfördes alla de då skrivna satserna i Bremens domkyrka med så stor framgång att man gav dem i repris ett par veckor senare. Såväl Brahms far som Robert Schumanns änka Clara var närvarande. Clara har i ett brev skrivit hur tagen hon blev av musiken. ”När jag såg Johannes, med taktstaven i handen, kunde jag inte låta bli att tänka på min käre Roberts profetia: ’När han rör sin magiska stav över de förenade krafterna i kör och orkester, garanteras vi en mirakulös insikt i själens hemligheter.’ Och idag fullbordades profetian.” Efter framförandet hölls en supé i Ratskeller där den lokale organisten och dirigenten Reinthaler ”hyllade Brahms i ett tal för Johannes som så rörde mig att jag brast i tårar”. Att Brahms inte använt den vanliga latinska texten till dödsmässan, och inte ens en översättning av den, hänger ihop med att han var protestant och inte alls särskilt religiös. Men få stora körverk är skrivna så att texten bärs fram lika tydligt som i Ein deutsches Requiem. Det blev ett mastodontverk, men samtidigt ett mycket privat och innerligt verk. Mer info: http://konsertkongress.se/musik/brahms-requiem-link%C3%B6pings-symfoniorkester