Egentligen kan man säga att det svenska vykortet – med litografiskt tryckt motiv – fyller 130 år i år. Men då kallades det Brefkort med vyer. Först år 1900 kom begreppet vykort att användas. Även om Per Arne Johanssons intresse för vykort är gammalt, så är det dock inte fullt så gammalt. Men när han nu lagom till jul ger ut en bok med vykortsbilder från Avesta och Krylbo, så har han samlat sju årtionden mellan pärmarna. - Egentligen väcktes väl intresset för vykort, av att mamma började samla vykort. Hon hade över 50 stycken när jag tog över, berättar Per Arne som ägnat sig åt bilder mest hela sitt liv inte minst bakom disken på Experts fotobutik. Idag jobbar han på Avesta bibliotek där han förutom sedvanliga biblioteksuppdrag, ägnar sig åt just foton och utställningar. - Redan 2000 hade jag en utställning med gamla Avestabilder här på biblioteket, med anledning av millenie-skiftet. Ett par år snare gjorde jag en vykortsutställning i samband med återvändardagar. Och 2016 visade jag bilder från den stora översvämningen 1916. Den utställningen hölls i gamla kraftstation. Bilderna har hans samlat under många år. Inte minst från loppisar. Idag tror han inte att det finns många motiv som han inte har. - Många vykort trycktes ju i massupplagor. Men även privata fotografer lät trycka upp vykort. Där kanske det fortfarande finns några som jag inte hittar. Men varför är då vykort så fascinerande? - Dom visar hur en stad förändrats. Till skillnad från exempelvis Hedemora och Säter har Avesta genomgått stora förändringar. För yngre kan det vara roligt att se hur det en gång sett ut. För äldre – som minns – kan det vara roligt att erinra sig de gamla miljöerna. Lagom till jul så ger nu Per Arne ut sin bok med samlade vykortsbilder från Avesta och Krylbo. Boken släpps officiellt på skyltsöndagen, då Per-Arne sitter på biblioteket och signerar den för dem som så önskar. Totalt omfattar boken 83 sidor med en vy på varje sida och med tillhörande karta för att läsaren ska kunna geografiskt lokalisera bilden. Det här betyder att boken därför också kan användas som redskap och guide på promenader i de två orterna. Många av de här gamla vykorten – framför allt från 50-och 60-talen var på just byggnader, broar, trafikmiljöer och statyer. Vykorten skickades då som nu – oftast till nära och kära. Fotografens namn – om det kunnat bekräftas – finns också noterat i boken liksom lite kuriosa omkring miljöerna och vad man ser. Små, enkla beskrivningar om personer och platser. Dessa har Per Arne också samlat utifrån eget intresse men också med hjälp av lokal-historiker som Ragnar Götdahl på sin tid och Lars Östlund idag. - Dom har hjälp mig otroligt mycket under åren som gått. Och även under det 1,5 år som det tagit att planera och färdigställa den här boken. För många Avestabor kan det här bli en lämplig julklapp. Frågan är nu om det blir den enda vykortsboken… - Ja, vi får se. Men visst hade det varit roligt att få ge ut en bok med vykortsbilder även från övriga Avesta, som Folkärna, Fors, Horndal och By. Men innan dess kanske Avestas 100-årsjubileum som stad - 2019 - kan manifesteras och jubileras med en utställning. Då kan åter Per Arnes brinnande intresse för svart och vitt, men gärna även colorerat, åter tas i anspråk.

Årets företagare i Avesta är bröderna Per och Jan Eriksson. De erhöll priset för sin affärsidé med nöjesstället Torp. Priset delades ut av den lokala avdelningen av Företagarna. Motiveringen kan du läsa på facebooksidan Vi är Avesta Näringsliv där vi samlar företags- och näringslivsnyheter från Avesta.

I helgen är det premiär för världscupen i längdskidåkning. Tävlingarna går i Ruka, i Avestas vänort Kuusamo. Även om ingen skidåkare från Avesta deltar, så finns ändå före detta Avestabor på plats. Inte långt från skidområdet bor nämligen AvJulia; en av de fyra visenter som för två månader sedan transporterades till den första, finländska visentparken. Häromdagen skicka Eino Ervasti – som driver visentparken som en del i sitt jordbruk – nytagna bilder från en snövitt Kuusamo. - Vi har det så gott här i Finland. Hälsning från oss till er. AvJulia - den äldsta av djuren som transporterades till Kuusamo och den som bestämmer i flocken – var också den första som klev ut ur transportvagnen när den anlände till Kuusamo den där förmiddagen i slutet av september. Efter att försiktigt ha tittat sig runt, sträckte hon ut i en uppenbar efterlängtad språngmarsch, efter att ha varit instängd under den nära ett dygn långa resan. Sedan hon undersökt omgivningen och prov-stått på den lilla kullen varifrån hon skulle kunna hålla kontroll över sin familj, smakade hon av både gräs och löv. En efter en kom de sedan ut. Tjuren AvErin, kvigan AvTulippa och slutligen också fjolårskalven AvBrumma släpptes ut från transportbilen under kontrollerade former. AvBrumma stod längst och väntade, tittandes nyfiket ut innan hon valde att snabbt springa ut i friheten och till mamma AvJulia. Efter att alla djuren sprungit av sig stelheten, samlades de för att smaka av utbudet av mat, innan de utforskade övriga marker som ligger vid sjön Moujärvi. När vintern nu kommit utfodras de med stödfoder. För familjen Ervasti blir visentparken ett komplement till det arbete de bedriver inom turistnäringen på gården. I och med att Kuusamon Visenttipuisto (Kuusampo Visentpark) är ett faktum, betyder det att Avestavänorten nu blir en av de nordligaste platserna där visenter kan ses. Efter att AvJulia och hennes familj flyttat till Finland har eller är ytterligare fem visenter från Avesta Visentpark på väg till andra orter och länder. AvLurvas har flyttat till Gotland, AvFrodo och AvHemulen till Eriksberg i Blekinge och inom kort reser AvBrolle och AvMumin ända till Ryssland. När det gäller Avestas egen visentpark öppnar den för adventsbesök under de kommande adventssöndagarna. Då kan besökare bekanta sig med de 24 djuren som är kvar i Stubbsveden. Där hålls samtidigt serveringen öppen med julgröt de tre första adventssöndagarna. Jultallrik kan också avnjutas men den måste beställas och bokas plats för, via telefon.

För drygt ett år sedan flyttade Max Rupla och hans sambo Suzanna till Avesta. De lämnade Strömsholm i Västerås tillsammans med sin hund Elsa, för ett nytt steg i livet i Dalarna. I Avesta jobbar Max som risk- och säkerhetssamordnare för Avesta kommun. - Jag ansvarar för säkerhets- och beredskapsarbetet för kommunen, vilket innebär att jag analyserar och initierar säkerhetsrelaterade uppgifter för kommunen. - Men jag övar och håller också utbildningar för tjänstemän och politiker som har behov eller uppdrag av beredskapskaraktär. Dessutom uppdaterar och skapar jag planer och policys övergripande för kommunen. Ett av Max Ruplas första och största insats blev att ytterst samordna de kommunala insatserna och arbetet kring läckaget med fluorvätesyra, som inträffade på Outokumpus industriområde i slutet av april månad. Förutom det praktiska arbetet med att täta läckan, vilket Outokumpus personal utförde, blev händelsen en test på hur kommuns krisledning fungerade i ett så kallat skarpt läge. - Krisledningsarbetet gick över förväntan. Min förhoppning är att allmänheten kände att de fick all den information de efterfrågade och på ett tydligt sätt, så att de kunde känna sig trygga under hela händelseförloppet. I höst har han jobbat med ökad trygghet i Avesta centrum och förebyggande arbete mot brott genom att begära kameraövervakning i centrum. Något som dock Länsstyrelsen har sagt nej till. - Vi själva tyckte det här var en bra lösning. Då är det tråkigt med ett avslag, säger Max. Just begreppet trygghet är aktuellt för Max Rupla också just nu, med anledning av den Trygghetsdag som kommunen anordna 29 november. Fyra framstående föreläsare ska då berätta om arbetet kring ämnen som källkritik, radikalisering och våldsbejakande extremism, våld i nära relationer och otrygghet rent generellt. Trygghetsdagen arrangeras av Lokala Brottsförebyggande rådet, i Avestaparken med start på eftermiddagen. Med under aftonen deltar också ansvariga tjänstepersoner från kommunen och förtroendevalda. Även polisen från Avestas lokalpolisområde kommer att finnas på plats. Alla föreläsningar under aftonen och kvällen är öppna för allmänheten. - Idén med en trygghetsdag uppkom i samband med det lokala brottsförebyggande rådet som möts 4 gånger per år. Rådet uppmärksammade att det finns ett behov av information kring de här frågorna. Det är skälet till att kommunen satsade på föreläsningsdagen för alla medborgare. Vad innebär ordet trygghet för dig? - Trygghet för mig är att veta att hjälpen från familj, vänner och samhälle finns där när jag behöver det. Men trygghet är också att veta min egen förmåga att klara mig. Du är en relativt nyinflyttad Avestabo. Vad betyder Avesta för dig? - Avesta har verkligen visat sig från sin bästa sida sen vi flyttade hit. Jag trodde inte det skulle vara så lätt att komma helt ny till en ort och känna sig så hemma så snabbt, som vi gjort. Vad gör du när du inte arbetar? - På fritiden gillar jag att gå på gruppträningar samt att träna lydnad och sök med vår hund. Vad det än blir för aktiviteter, så vill jag att det ska vara utomhus eller fysiskt då det lätt blir många stillasittande timmar på jobbet.

För bilhandlaren Hans Holmlund är Avesta en bekväm och lagom stor kommun att bo och verka i. Här är han född och uppvuxen, här trivs han med sin familj och här har han fått ge utlopp för sin passion för bilar. Som företagare ser han också en stor potential i att ha en stark och lokal organisation av Företagarna, varför han engagerat sig i organisationen. Läs mer om varför och vad som är på gång på https://www.facebook.com/viaravestanaringsliv/

Kalle Kraus, är professorn som redan på Handels fick smeknamnet professorn. Nu ÄR han professor på samma högskola. Men han återkommer gärna till Avesta nu och då för att träffa familjen och njuta av sommarledighet med sina barn. Läs mer om Kalle i artikeln som dt och Avesta tidning publicerat, även här på Vi är Avesta.

När alla Avestas församlingar tillsammans genomför det kanske största konsert-eventet någonsin, uppsättningen av Carmina Burana, då kommer Rebecca Holmberg hem. Men inte för att sjunga eller spela något instrument. Nej, hon tar med sig dansen in i kyrkan. Rebecca är född och uppvuxen i Avesta. Idag är hon 28 år gammal och boende i engelska Leeds där hon driver danskompaniet Gracefool Collective tillsammans med några vänner. Nu är de alla på plats i Avesta för att delta i tvådagarskonserten. - Ursprungligen framfördes Carmina Burana med rörelseelement. Vi lyfter fram det igen. Vi ska bidra med magiska bilder till musiken. Medan koret i Folkärna kyrka – där konserten ges - kommer att svämma över med hundratals sångare och instrumentalister, rör sig Rebecca och hennes dansande vänner ena stunden i kyrkogångar och i nästa stund uppe högt uppe vid jättelika fönster och pelare. - Det är fantastiskt roligt att få vara med i ett så stort projekt. Vi har övat in vår koreografi i andra lokaler men här måste vi förhålla oss till det som finns och hur lokalen ser ut. Projektet är för övrigt ett familjeprojekt hos familjen Holmberg/Risberg. Far och bror sitter i orkestern. Mamma dirigerar och syster har sytt dansarnas kostymer. Men hur blev du dansare? - Efter estetprogrammet på Karlfeldtgymnasiet, gick jag ett förberedande år på scenisk folkdans på konservatoriet i Falun och sedan på folkhögskola i Härnösand. Efteråt sökte jag till flera skolor runt om i Europa som hade modern dans. Jag kom in på en treårig utbildning i Leeds i England. Där har hon blivit kvar sedan dess. Tillsammans med en studiekamrat från Härnösand och två nya vänner i England bildade de danskompaniet. - Det är en hård bransch. De första åren efter utbildningen var vi tvingade att jobba vid sidan om dansen för att klara oss. Med det senaste året har vi haft så många projekt som gått i varandra att vi faktiskt hankat oss fram på dansen som yrke. Projekten som finansierats av det engelska kulturrådet, har gått till bland annat en produktion som Rebecca och ensemblen kallat This really is too much, och behandlar bland annat feminism. - Vi jobbar väldigt mycket med texter och humor och rekvisita. Den här föreställningen ska vi framföra i Stockholm 18 november på teater Alma. Därefter reser jag vidare till Härnösand för att leda dagens danselever på folkhögskolan i ett dansprojekt. Det här betyder att Rebecca får stanna ovanligt länge i Sverige och Avesta. Något som hon ser fram emot. - Ja, det är jättekul att vara hemma. Framför allt för att få vara med familj och vänner. Men jag saknar Sverige. Framför allt naturen men också småsaker som messmör, knäckebröd, fil och kexchoklad. Rebecca värdesätter också småskaligheten i begreppet småstad. - Avesta är en mysig stad även om man inte tyckte det när man gick i skolan. Men här är det rent och vackert. Du kan gå eller cykla överallt. Du känner igen människor och du har nätverk. Rebecca uppskattar också de fördelar – som hon idag upptäckt – med den lilla staden. - Den har ju hjälpt mig till det jag är idag. I vilken storstad hade jag kunnat få utrymme och möjligheter att exempelvis låna en teater för egna projekt, utan att behöva betala? De möjligheterna finns inte i en storstad! Mer om Rebeccas danskompani kan ni läsa på www.gracefoolcollective,com.

Ofta skapas företagande utifrån tillfälligheter men också ur egna behov. Petra Jarlheims egna pojkar var 8 och 12 år när hon kände att det skulle behövas en leksaksaffär i Avesta. - För tillfället fanns det ingen då. Så jag startade en. Det var 2010. Hon öppnade sin butik i en mindre lokal på gågatan. Sedan fem år ligger affären inrymd i Avesta Gallerian. - Jag ångrar inte en sekund att jag blev egen företagare. Jag älskar variationen, kundkontakten och tempot att vara egen. Att planera, genomföra och se resultat i mitt företag, utveckla mig själv och mina anställda är min drivkraft. Sedan några år är Petra även delaktig i Avesta centrumförening. Där är hon kassör, men deltar även i planeringen av aktiviteter och annonseringen. - I aktiviteterna med bland annat shoppingkvällar, Blåljusdagen och Skyltsöndagen, tar vi hjälp av föreningar här i Avesta, som får tjäna pengar till sina verksamheter. Avesta Centrumförening vill verka för en ökad handel och trivsel för Avestas invånare. Det engagemanget visar sig också den kommande helgen då föreningen engagerat sig i Mustaschkampen. - Cancer har tyvärr drabbat tre av mina nära och kära under 2016. Och alla känner vi någon som drabbats. Avesta Centrumförening vill samla in pengar och uppmärksamma att 27 män dagligen drabbas av prostatacancer. Så under november säljer vi pins till förmån för kampanjen. Inte nog med det; många av handelns anställda kommer att ikläda sig en mustasch under lördagens shoppingdag. - Men vi har andra aktiviteter också. I slutet av månaden arrangerar vi en morgonshopping, där shoppingsugna får extra bra erbjudanden. När Petra inte jobbar i butiken är det familjen och vännerna som hon bryr sig om. - På fritiden gillar jag att träna och laga god mat med vänner. Men jag pysslar också och renoverar huset. Jag reser också gärna till solen, men det blir allt för sällan nu. Vad betyder Avesta för dig? - Avesta är en perfekt kommun att bo i. Det är en lagom stor stad med fin natur nära inpå. Vi har en bra handel och det mesta finns här. Det känns som att Avesta har medvind nu och det är roligt att vara delaktig i det.

Vi är Avesta håller givetvis tummarna för laget med Avestas represant i VM-laget i timbersport som avgörs i helgen. Deltgarna ska tävla i sex grenar. De ska såga träskivor från en stock på tid med motorsåg, hugga sig igenom stockar både stående på en stock men också på höjden där deltagaren därmed måste hugga ut s k springboards för att komma upp till toppen. De ska också såga igenom en stock med en två meter lång handsåg. Slutligen ska ett 30 cm tjockt träd fällas med enbart yxa. Topptiden för den sistnämnda grenen är i Europa 20 sekunder.

Thomas Abrahamsson är förmodligen Avestas mest kända röst. I somras rese han land och rike runt för att delge alla son vill lyssna sina fantastiska kunskaper om bilar - modell äldre. Närmast väntar Torgfesten som ska manifestera Avesta som Motorstaden, och avtäckningen av Mattias Ekströms platta. Då blir Thomas blir konferencier. - Jag har jobbat som speaker på många olika arrangemang de senaste 15 åren. Här i Avesta har det varit bland annat på Festivalen. Det som Thomas inte vet om de olika fordonen – och gärna då de där udda märkena som få hört talas om – är inte värt att veta. Men tro nu inte att Thomas bara hänger över motorutrymmen och bankar på med hammare. Han har en synnerligen konstnärlig sida också, och har studerat förutom matematik och företagsekonomi även musik; främst teori och komposition. - Jag har allvarligt funderat på att ta och köpa mig en ny gitarr, säger Thomas. Återstår alltså att se hur Thomas tar sig ton, när han hälsar välkommen på Torgfesten och Mattias Ekströms plattnedläggning 30 oktober. Läs mer om Thomas och hans företag på Vi är Avesta Näringsliv.

När den sjunde säsongen av tv-serien Allt för Sverige startade, var började man då? Jo, i Avesta där Avestaforsens betydelse - både musikaliskt som världsledande industriort - betonades. De tio kandidaterna från Amerika som är på jakt efter sina svenska rötter, startade sin resa med en promenad i Gamla Byn runt den gamla bebyggelsen. Och efter en regelrätt lektion i svenskt manér i Skogsbo gamla skola genomförde de en tävling i området vid Bjurfors Mässingsbruk. En av deltagarna visade sig också vara en Avestabo om än historiskt sett. Det är Tori Allen, 27 år gammal från Gunnison i Colorado, som i första programmet fick veta att hon har sina rötter i Grytnäs. Återstår att se om hon kommer att få möta hela sin släkt, vilket är målet med programserien. Första avsnittet av programmet går att se på SVT play fram till 12 januari.

Välkommen till Avesta! Avesta är en stolt kommun med mångårig historia inom basindustrin, ett fantastiskt geografiskt läge och en utmärkt infrastruktur. I Avesta finns kraften och värmen. Här är det enkelt att verka, leva och andas. Tillsammans är vi Avesta.